colinskampmotleukemi

Det har varit lååånga dagar senaste veckorna. 

Ungefär 2 veckor innan det beräknade datumet var det redan då prat om en igångsättning. 

Mitt blodtryck har ju svajjat en del och dom tyckte inte det var något att hålla på längre, jag var ju trotsallt fullgången. 

Så jag har ju förberett mitt psyke ett tag nu att jag inte skulle behöva vänta så mycket länge till... Men så blev inte fallet. 

Jag blev gång på gång fram skjuten. 

Mitt bf datum kom och även passerade. Där och då bröt jag ihop. En dag känns som en vecka när man går över🤰🏽

Jag gjorde 3 stycken hinnsvepningar utan framgång och jag blev bara mer och mer knäckt.

 Jag sprang på kontroller inför igångsättning och trodde vid 3 tillfällen att det var dags. (Dålig kommunikation)

Men fick åka hem med samma besvikelse varje gång.  

Tills jag fick den "riktiga igångsättningstiden" den 24/9. 🥳

Vi var inne på förlossningen 09.15. 

Dom välkomnade oss och gjorde lite kontroller och gick igenom lite igångsättnings metoder. 

Jag var öppen ca 2 cm och tappen var mjuk, så dom valde ballong metoden på mig. 

Det innebär att man blåser upp en ballong som ska "reta igång" förlossningen. Och när man är öppen 4 cm ska ballongen åka ut av sig själv.

Dom trodde inte det skulle ta så lång tid och när bollongen åkte ut var tanken att dom skulle ta hål på mina hinnor då mina tidigare förlossningar gått fort efter vattenavgång. 

Vid 12.30 började små små värkar komma och ingen var gladare än jag. 

Jag gick omkring i flera timmar och dansa/sjöng och skrattade så tårarna rann. Jag kan säga att jag skrattade nog mest igenom min förlossning denna gång.😊

Man är så vacker 😂✌

Vid 2 tillfällen ryckte dom lite i ballongen för att reta igång ännu lite mer. Men ingenting händer. 

Klockan gick och vid ca 17.30 blev värkarna intensivare och jag bad om lustgas och jag blev så frustrerad då jag gått så länge utan att ballongfan åkte ut. Hur svårt skulle de vara att öppna sig till 4 cm ??? 🥵 

Efter en stund kom en rejäl värk och då kände jag hur blött det blev så jag skrek på Timmy att ringa efter dom då jag trodde mitt vatten hade gått. 

Hon som skulle förlösa mig var iväg hos någon annan så in kom en ny barnmorska och gjorde en undersökning på mig. 

Mitt vatten hade INTE gått och hon märkte då att ballongen hade åkt in och lagt sig bakom bebisens huvud. Så inte lustigt att ballongen aldrig kom. 🤪

Hon tog ut ballongen, jag fick en ännu värre värkar och då gick vattnet. Sen gick det undan. 👇

3-4 krystvärkar senare så låg han på bröstet 👶🏼🥰🤩

Alla var nog lite chockade. 

Hon som skulle ha förlöst mig kom in efter en stund och undrade vad hon hade missat 😄 

Helt fantastiskt vad kroppen klarar av. Kvinnokroppen är FANTASTISK! 🥳

Helt perfekt 💙

Han hade dock komplikationer på navelsträngen. Han hade bara 1 artär och 1 ven, man ska ha 2 artärer och 1 ven. 

1 % föds med det. 

Men han var en frisk liten kille, så vi behövde inte oroa oss 💖 

TACKOLOV!!! 

Är så innihelvetes trött på sjukdomar. 

Sen hade han en navelsträng som mätte hela en meter lång, i Finland bjuder man tydligen på tårta om det skulle inträffa. 🥳😉

Med tanke på den snabba förlossningen hann kroppen inte riktigt med. 

Livmodern hade lite svårt att dra ihop sig som den skulle. Så blödde rikligt i ungefär 7 timmar innan det tog stopp.

Nu var jag själv med en grinig lite pojke på BB då Timmy inte fick vara kvar över natten.. 

Jag blev tillslut så svimfärdig så jag ens inte kunde sitta upp längre. Det snurrade och det pep i öronen. 

Så fick tillslut påkopplat ett dropp och en kateter. 

Morgonen kom och även Timmy ❤❤❤ 

Jag mådde bättre med kände mig fortfarande yrslig, men ville inget säga då jag bara ville hem.

Så jag gick och duschade och förberedde mig inför hemresan.

Väl inne i duschen kände jag att något ville ut, böjde mig då fram lite lätt och SMACK sa det i golvet. En stor kaugulerad blodboll åkte i backen. Den var lika stor som bebisens huvud. Den täckte verkligen hela brunnslocket.

Den gick inte ens sönder av fallet. 

Ringde på personal och fick bara ett svar "åh herregud, jag måste hämta vågen". 

En liten lagom blodboll på 300 gram hade hittat ut 🙈

Sjukt impad, önskade att mobilen hade varit i närheten. Den hade varit värd en och annan uppmärksamhet 🤣 haha! 

Men här är han, våran underbara son, bara 2 dagar gammal och helt perfekt 🥰👇